Information om upphovsrätt

 

Vi sysslar dagligen med kultur på många sätt. Sällan stannar vi ändå upp och tänker på att bakom varje bok, serietidning, film, målning eller sång ligger arbete utfört av en eller flera personer. Resultatet av detta arbete kallas ett verk och den som skapat verket får upphovsrätt till det.

Konstnärens rätt till resultatet av sitt arbete är en lika självklar sak som den också är för andra som utför sitt arbete. Också en snickare bestämmer vad han/hon skall göra med det skåp han/hon har planerat och byggt. Han/hon kan fritt välja att behålla det eller till vilket pris han/hon är beredd att sälja det. En liknande rättighet har alla som har ett skapande arbete. Denna rättighet – upphovsrätten – påminner om äganderätten och är tryggad i grundlagen.

Vad behövs upphovsrätten till?

Upphovsrätten skyddar skapande arbete och dem som utför det. Den tryggar att skapandet fortsätter och att upphovsmännen får sitt levebröd.

Största delen av konstnärerna har inte månadslön. Upphovsmannens inkomst beror därför ofta på hur mycket deras arbeten säljs, publiceras, framförs eller används. Dessa inkomster baserar sig på upphovsrätten. Upphovsrätten ger upphovsmannen möjlighet att bestämma över hur hans/hennes verk används och att sälja dem vidare. I praktiken säljer upphovsmännen mot ersättning användningsrätter till sina verk. En serietecknare kan till exempel till en förläggare sälja rätten att publicera en serie som bok, till en TV-producent rätten att förverkliga den som animation och kanske till ett tryckeri rätten att använda sina figurer på skolhäften. Varje företag som använder verket betalar till tecknaren endast för den bit som verket används till. Dessa bitar blir tillsammans upphovsmannens levebröd.

En företagare inom den skapande branschen arbetar på samma sätt. Han/hon säljer användningsrätter till sina produkter till ett pris som motsvarar användningsgraden: en film för hemmabruk får man för några tior, men rätten att visa den på en biograf eller i ett annat offentligt sammanhang kostar mera.

Utan upphovsrätt skulle det inte vara lönsamt att skapa och producera kultur och underhållning eftersom vem som helst skulle kunna sno vem annans som helst arbete och till exempel sko sig finansiellt på resultatet av detta arbete. Upphovsrätten gör det alltså möjligt att vi har och att vi också i fortsättningen får mera intressant att läsa, se på och lyssna till.

Hur blir upphovsrätten till?

Upphovsrätten skyddar skapande arbete och dem som utför det. Den tryggar att skapandet fortsätter och att upphovsmännen får sitt levebröd.

Största delen av konstnärerna har inte månadslön. Upphovsmannens inkomst beror därför ofta på hur mycket deras arbeten säljs, publiceras, framförs eller används. Dessa inkomster baserar sig på upphovsrätten. Upphovsrätten ger upphovsmannen möjlighet att bestämma över hur hans/hennes verk används och att sälja dem vidare. I praktiken säljer upphovsmännen mot ersättning användningsrätter till sina verk. En serietecknare kan till exempel till en förläggare sälja rätten att publicera en serie som bok, till en TV-producent rätten att förverkliga den som animation och kanske till ett tryckeri rätten att använda sina figurer på skolhäften. Varje företag som använder verket betalar till tecknaren endast för den bit som verket används till. Dessa bitar blir tillsammans upphovsmannens levebröd.

En företagare inom den skapande branschen arbetar på samma sätt. Han/hon säljer användningsrätter till sina produkter till ett pris som motsvarar användningsgraden: en film för hemmabruk får man för några tior, men rätten att visa den på en biograf eller i ett annat offentligt sammanhang kostar mera.

Utan upphovsrätt skulle det inte vara lönsamt att skapa och producera kultur och underhållning eftersom vem som helst skulle kunna sno vem annans som helst arbete och till exempel sko sig finansiellt på resultatet av detta arbete. Upphovsrätten gör det alltså möjligt att vi har och att vi också i fortsättningen får mera intressant att läsa, se på och lyssna till.

Hur blir upphovsrätten till?

Upphovsrätt för upphovsmannen uppstår automatiskt för vem som helst som skapar ett verk. Den får på samma sätt såväl berömda författare som begåvade tecknare i lågstadiet– upphovsrätten tillhör alla! Inga formaliteter, som registrering eller användning av symbolen ©, krävs. Det är ändå tillrådligt att signera verket med upphovsmannens namn (eller signatur) och också utgivningsår. Enligt lagen anses den person vars namn anges i samband med ett verk vara upphovsman om inte annat kan bevisas.

Vilket verk som helst som har överstigit den så kallade verkströskeln får skydd enligt upphovsrätten. Verkströskeln överstigs om verket är ett självständigt och egenartat resultat av upphovsmannens intellektuella skapande. I praktiken anses ett verk vara vilket resultat som helst av skapande arbete som är så pass egenartat att ingen annan skulle göra ett precis likadant. Verk kan bland annat vara musikstycken, fotografier, dataspel och – program, skådespel, filmer, teckningar och målningar samt koreografier. Det finns även många andra resultat av skapande arbete som anses vara verk.

Kraven för verkströskeln varierar mellan olika branscher och på det inverkar bland annat hur mycket praktiska omständigheter dikterar verkets form; dikter eller musikverk får nästan utan undantag skydd, medan däremot formgivning av en stol kräver en påfallande egenart. Verkets kvalitet eller mängden arbete som har lagts ner på det inverkar i sig inte på att verkströskeln överstigs.

I praktiken får tre aktörer skydd enligt upphovsrättslagen:

  • Verkets upphovsman, såsom en författare eller tonsättare, får skydd för sitt verk.
  • Den som framför verket, artisten, får skydd för sitt eget framförande/sin egen tolkning av det framförda verket.
  • Den företagare som finansierar en bok, en skiva, en film eller ett annat verk får skydd för den produkt som blir till (antingen direkt med stöd av lagen eller genom att köpa rättigheter av upphovsmän eller artister).

Hur länge gäller upphovsrätten?

Upphovsrätten är inte evig. Den är giltig under upphovsmannens livstid och 70 år efter utgången av dennes dödsår. Detta kallas upphovsrättslig skyddstid. När det gäller gemensamma verk (verk som flera personer har varit med om att skapa) räknas skyddstiden från utgången av den sist avlidna upphovsmannens dödsår. När skyddstiden för filmverk löper ut beräknas från dödsåret för den sist avlidna huvudregissören, manusförfattaren eller tonsättaren till den för filmen skrivna musiken.

Rättigheterna för utövande artister och ljudupptagningsproducenter är i kraft 50 år från det år upptagningen (såsom en cd-skiva) spelats in eller getts ut.

När skyddstiden har löpt ut kan ett verk användas utan avgifter och tillstånd.

Vill du ha mera information? Bläddra i genom Ofta frågat!

 

Hittar du inte det du söker?

Har du några frågor eller vill du ge oss feedback? Skicka respons till oss på nedanstående blankett!  Vi försöker att svara till ditt meddelande så snabbt som möjligt. Innan du skickar iväg formulären, kolla ännu om svaret på din fråga finns redan på Ofta frågat.

De fält som är markerade med en asterisk är obligatoriska.

Respons

Ris eller ros? Kommentarer eller förslag? Skicka respons till oss på nedanstående blankett. De fält som är markerade med en asterisk är obligatoriska.

Ladda ner material

Informationsskriften för läraren ›
(pdf, 8 MB)
Tekijänoikeuden ABC (på finska) ›
(pdf, 2 MB)
Tekijänoikeus suojaa luovaa työtä (på finska) ›
(pdf, 2 MB)
Tekijänoikeuden loukkaukset (på finska) ›
(pdf, 3 MB)

Som berör ändet
Ofta frågat ›
Flera länkar ›
Upphovsrättlagen (Finlex) ›