Ofta frågat

Från en laglig tjänst får man ladda ett verk till sig själv, om tjänstens användarvillkor inte förbjuder detta. Från en tjänst där verket finns utan rättsinnehavarens tillstånd får man inte ladda det ens till sig själv. För nedladdning från en sådan olaglig tjänst kan man bli tvungen att betala ersättningar till rättsinnehavarna. Om man delar verk utan tillstånd kan man förutom ersättningar därtill få bötesstraff eller dömas till fängelse. Det är bra att notera att många olagliga tjänster, såsom torrent-nätverk, fungerar så att verket också delas med andra medan man laddar ner det själv.

Användningen av verk förutsätter tillstånd av rättsinnehavarna. Numera används verk i enorm omfattning och därför är det inte möjligt för enskilda upphovsmän att själva bevilja tillstånd. Även lagstiftaren förutsätter kollektiva tillsynsorganisationer för att administrera användningen av verk. Tillgodoseendet av upphovsrätten och beviljandet av tillstånd handhas av specialiserade organisationer. Det finns för närvarande sju upphovsrättsorganisationer som företräder olika grupper av rättsinnehavare.

Det finns sju upphovsrättsorganisationer i Finland: APFI, Gramex, Kopiosto, Kuvasto, Sanasto, Teosto och Avate. Organisationerna företräder på ett täckande sätt finländska innehavare av upphovsrätt och närstående rättigheter. Med stöd av reciprocitetsavtal kan de också bevilja tillstånd och samla ersättningar för utländska rättsinnehavare.

Ja, det får man. Vid tillställningar som skolan anordnar och som anknyter till undervisning enligt läroplanen kan man framföra levande musik eller spela upp musik från skiva.

Med olagliga IPTV-tjänster avses avgiftsbelagda beställningstjänster som erbjuder tillgång till tusentals tv-kanaler och därtill filmer och tv-serier. Man har inte kommit överens om användning av innehållen med rättsinnehavarna och dessa får inte ersättning för användningen. Däremot inbringar olagliga tjänster miljoner för de kriminella nätverk som ligger bakom dem. Bland annat därför har man under de senaste åren i många europeiska länder vidtagit omfattande, gränsöverskridande myndighetsåtgärder mot tjänsterna.

Upphovsmannen har rätt till sitt verk i såväl ändrad som oförändrad form. Ett verk kan ändras genom att man gör stilistiska ändringar i verket, lägger till delar eller tar bort delar. I en sådan situation kan det ursprungliga verket kännas igen i det nya, ändrade verket. Verken kan således jämställas. Fanfiction är i princip sådan redigering som kräver rättsinnehavarens tillstånd. Idén är att skriva en egen version av något befintligt verk och att utnyttja det ursprungliga verkets originella och självständigt skapade personer och miljöer. Du kan även få upphovsrätt till ditt eget fanfiction-verk, om slutresultatet är tillräckligt originellt och självständigt. Trots detta behöver du tillstånd av det ursprungliga verkets rättsinnehavare om du vill t.ex. publicera fanfiction på internet. Rättsinnehavarnas inställning till fanfiction varierar. Vissa är positivt inställda till den, men om rättsinnehavaren upplever att fanfictionen är skadlig så har hen rätt att ingripa i den.

Fotografier är alltid upphovsrättsligt skyddade. Även när verkströskeln inte överskrids har fotografen en s.k. närstående rättighet till fotografiet. Det är fotografen, inte personen som är bildens subjekt, som får en eventuell upphovsrätt och fotografens närstående rättighet. För att använda bilden behöver du alltså tillstånd av kompisen som tagit den.

Fotografier är alltid upphovsrättsligt skyddade. Det är fotografen, inte personen som är bildens subjekt, som får en eventuell upphovsrätt och fotografens närstående rättighet. Vad gäller rättigheterna för den som bilden föreställer så anknyter de till rättsnormer som står utanför upphovsrätten. När man använder bilder av personer som kan kännas igen måste man beakta integritetsskyddet. I regel är det också i enlighet med god sed att be om tillstånd av kompisen på bilden.

I princip kan du hänvisa till citaträtten. Enligt god sed kan verk dock citeras endast i den omfattning som är nödvändig för bedömningen eller kommenteringen. Kom ihåg att ange källan till citatet.

Om du är en privatperson och videon du gör är avsedd för privat bruk, dvs. om du inte planerar att till exempel visa den offentligt på någon webbplattform, så kan du fritt använda din favoritmusik som ljudspår. Om du gör videor för YouTube eller motsvarande plattformstjänster så är det enligt lagen dessa tjänsters skyldighet att skaffa de tillstånd som behövs av rättsinnehavarna. Tjänsterna kan också i sina användarvillkor begränsa innehållet i videor på det sätt de vill. Utgångspunkten är ändå att du som privatperson på YouTube kan publicera en video där du använder musik. Om YouTube inte har skaffat tillstånd till den musik som används är det möjligt att användningen av videon hindras. Om du tänker dela videon i någon annan tjänst än en licensierad plattformstjänst (Facebook, Instagram, TikTok, Youtube) så behöver du tillstånd för musiksynkronisering från Teosto och Gramex. Därtill kan du också behöva andra separata tillstånd. YouTubes ovan beskrivna skyldighet att skaffa tillstånd täcker dock inte videor som görs av kommersiella youtubers o.d. i förtjänstsyfte, utan dessa ska själva skaffa sina tillstånd. Om ett företag eller en sammanslutning gör en video behöver de synkroniseringstillstånd från Teosto och Gramex för att göra videon. Därtill behöver företaget eller sammanslutningen ett lämpligt tillstånd för att visa videon beroende på var videon visas Det är också skäl att notera att visst kommersiellt bruk (t.ex. reklambruk) förutsätter tillstånd direkt av rättsinnehavaren. Mer information om synkroniseringstillstånd för musik finns på Teostos webbplats https://www.teosto.fi/sv/.

Filer vars innehåll inte är upphovsrättsligt skyddat får delas fritt. I fråga om upphovsrättsligt skyddade filer får du dela endast de som du vet att rättsinnehavaren har gett tillstånd att dela. Dessutom kan du dela verk som du själv gjort, förutsatt att du inte har avtalat om förvaltning av rättigheterna med någon annan (upphovsrättsorganisation, förläggare, skivbolag).

På internet får man dela endast sådant innehåll för vilka man har fått uttryckligt tillstånd från verkens rättsinnehavare eller om rättsinnehavarna på annat sätt tillåtit att innehållet delas. Exempelvis kan många verk som publicerats med Creative Commons-licenser delas fritt i enlighet med villkoren. Du kan även dela innehåll vars skyddstid har upphört och innehåll som saknar upphovsrätt. Upphovsrättens skyddstid är 70 år räknat från upphovsmannens dödsår. Innehåll som saknar upphovsrätt är t.ex. lagar och förordningar samt annat innehåll med myndighetskaraktär som anges i 9 § i upphovsrättslagen. Du kan dela innehåll som du själv skapat, förutsatt att du inte har avtalat om förvaltning av verkens rättigheter med någon annan (t.ex. upphovsrättsorganisation, förläggare, skivbolag). Om flera upphovsmän deltagit i arbetet med verket krävs att alla ger sitt samtycke för delning.

Följderna kan vara såväl straff- som civilrättsliga. I typiska fall är den som kränkt rättigheterna skyldig att ersätta rättsinnehavarna för den olovliga användningen av verken och betala skadestånd. När det handlar om en uppsåtlig kränkning kan därtill straffrättsligt ansvar följa. Olovligt framställda exemplar och hjälpmedel som använts vid brott mot upphovsrätten, såsom datorer, kan också dömas att förstöras. Ersättning ska alltid betalas, oberoende av om handlingen var uppsåtlig eller skedde av oaktsamhet. Skyldigheten att betala vederlag beror inte heller på upphovsmannens ålder. Ersättningen motsvarar priset för att lagligt få tillgång till verken. Skadeståndsskyldigheten förutsätter uppsåt eller oaktsamhet. Ett upphovsrättsbrott förutsätter förutom uppsåt även att den olovliga användningen av verken har varit ägnad att orsaka betydande olägenhet eller skada för rättsinnehavarna. Det maximala straffet för ett upphovsrättsbrott är två års fängelse och för en upphovsrättsförseelse böter. Straffet för lagstridigt kringgående av tekniska åtgärder och för att erbjuda sådana åtgärder är maximalt ett års fängelse.

Kopiering för enskilt bruk är tillåten om den inte begränsats exempelvis i avtal eller användarvillkor. De flesta nättjänsters användarvillkor förbjuder dock att man lagrar innehållen på sin egen enhet.

Enligt upphovsrättslagen är det tillåtet att tillverka några exemplar av ett publicerat verk för enskilt bruk. Enskilt bruk avser framställning för ens eget privata bruk och till exempel för ens familj eller nära vänskapskrets. Kopior framställda för enskilt bruk får inte användas för andra syften. När man använder verk med stöd av lagens inskränkningar av upphovsrätten ska exemplaret som används vara ett lagligt verksexemplar. Lagliga källor för exemplar av verk är bl.a. sådana radio- och tv-sändningar vars lagring inte har hindrats separat med användarvillkor eller tekniska åtgärder. Olagliga källor är exempelvis piratkopior och verk som delas olovligt på internet. Kopieringen av datorprogram begränsas till personliga säkerhetskopior om det är nödvändigt för användningen av programmet. Att sälja eller ge det ursprungliga programmet vidare medan man själv behåller en kopia handlar inte om säkerhetskopiering.

Ett villkor för privat kopiering är att det sker från en laglig källa. Verket som kopieras ska ha framställts och överfors på ett lagligt sätt. Lagliga källor är bland annat äkta cd-skivor och normala radio- och tv-sändningar. Olagliga källor är däremot fysiska piratkopior, verk som sprids utan tillstånd i p2p-nätverk och olagliga nätradiokanaler, samt filer som kopierats i strid med användarvillkoren. T.ex förbjuder YouTubes användarvillkor att innehåll laddas ned från tjänsten, varvid nerladdning från YouTube inte är möjlig med stöd av inskränkningen.

Ja, när kopiering inte separat begränsats i användarvillkoren eller med tekniska åtgärder. Kopiering för enskilt bruk har inte begränsats i fråga om olika lagringsmetoder. Kopieringen får dock inte göras av en utomstående part, och en kopia framställd för enskilt bruk får inte användas för andra syften, såsom att ladda upp på nätet. Man får endast kringgå effektiva tekniska skydd för att titta eller lyssna på det fysiska verksexemplaret, men inte för att göra kopior.

Kompensationen för privat kopiering är ersättning som lagen garanterar upphovsmännen för att deras verk kopieras för enskilt bruk. Kompensationsmedlens belopp fastställs i statsbudgeten. Ur anslaget betalas innehavare av upphovsrätt och närstående rättigheter kompensation för framställning av exemplar av verk eller objekt med närstående rättigheter för enskilt bruk. Kompensationen betalas i enlighet med en användningsplan för betalningsmedlen som undervisnings- och kulturministeriet godkänner årligen, som en direkt kompensation till verkens upphovsmän och som en indirekt kompensation till rättsinnehavarna för deras gemensamma ändamål. Tidigare togs kompensationen ut från försäljningspriset för lagringsmedel som användes för kopiering, och då kallades den för kompensationsavgift.

I och med reformen av upphovsrättslagen får lagligt tillgängliga YouTube-videor och andra videor på nätet användas för att åskådliggöra undervisningen för en begränsad grupp. För att åskådliggöra undervisningen får man endast visa utdrag eller delar av verk, inte hela verk. Licens för att visa hela tv-program eller filmer kan begäras från Kopiosto eller Suomen Elokuvalisenssi Oy. Upplysningsvideor som skapats för undervisningen och andra korta verk får visas i sin helhet.

Kopieringstillståndet som Utbildningsstyrelsen skaffat för skolorna täcker också digital kopiering. Digital kopiering omfattar bland annat kopiering från Internet som en del av en PowerPoint-presentation. Mer information om kopieringstillståndet https://kopiraittila.fi/sv/ och https://www.kopiosto.fi/sv/framsidan/.

Ett julkort som skapats av en elev är sannolikt ett bildkonstverk som skyddats med upphovsrätt. I så fall behövs det tillstånd för att använda det. Om eleven är minderårig måste man begära tillstånd av vårdnadshavaren.

För att spela in musik- och teaterföreställningar behövs det oftast tillstånd både av upphovsmannen och av den som framför verket. För privat bruk får föräldrarna givetvis filma sina barns uppträdanden med videokamera, om det inte separat har förbjudits, t.ex. av arrangören.

När man tittar på eller lyssnar till strömmat material uppkommer vanligtvis tillfälliga kopior, exempelvis i datorns cacheminne. Eftersom sådana kopior inte framställts lagligt och med rättsinnehavarens tillstånd att göra materialet tillgängligt för allmänheten, är de olagliga även om man inte delar dem vidare. Därtill är det bra att komma ihåg att man genom att använda olagliga tjänster samtidigt stödjer kriminell verksamhet – olagliga streamingtjänster får ofta avsevärda reklamintäkter men de betalar ändå ingenting av detta till upphovsmännen för verken som erbjuds i tjänsten.

Upphovsrätt innebär att man inte utan tillstånd av den som innehar upphovsrätten får framställa exemplar av verk eller göra dem tillgängliga för allmänheten. Olovlig användning av verk är en kränkning av upphovsrätten. Systematisk kränkning av upphovsrätten kallas för piratkopiering. Piratkopiering riktar sig mot alla former av verk – exempelvis filmer, musik, litteratur, bildkonst och spel – och ofta är skalan enorm. Även om en pirattjänst är gratis kan dess upprätthållare samla in stora reklamintäkter utan att betala ersättningar till rättsinnehavarna.

I upphovsrättslagen föreskrivs om upphovsmännens rättigheter och om villkor för laglig användning av verk. Användning av ett verk i strid med upphovsrättslagen (utan rättsinnehavarens tillstånd) är en upphovsrättsförseelse enligt upphovsrättslagen och ett upphovsrättsbrott enligt strafflagen. Upphovsrättslagen förbjuder specifikt försäljning och import av piratprodukter även för eget bruk. Därtill föreskriver upphovsrättslagen om kravet på en s.k. laglig källa; detta innebär att man kan hänvisa till en inskränkning av upphovsrätten endast om verket som används har skaffats på laglig väg.

Citaträtten gäller alla verk. Således får bilder citeras i vetenskapliga framställningar, t.ex. i examensarbeten eller i konsthistorisk forskning, samt i kritiska framställningar, t.ex. teater- eller bildkonstkritik. Bilden måste ha samband med texten och citatet måste vara befogat för att förklara eller illustrera framställningen. Det är dock inte möjligt att samla bilder till en publikation genom att hänvisa till citaträtten.

Byggnader får avbildas fritt. En byggnad kan vara så originell och självständig att den överskrider verkströskeln. En byggnad är dock en del av landskapet och det är tillåtet att avbilda landskapet. Även resultaten av avbildningen av sådana byggnader får användas fritt. Det är viktigt att notera att en byggnad kan innefatta ett byggnadskonstverk. Det är tillåtet att avbilda ett byggnadskonstverk och utnyttja bilderna om konstverket permanent är på en offentlig plats eller omedelbart i dess närhet, och konstverket inte är bildens huvudtema.

Att ändra ett verk genom att beskära det eller lägga till något är i princip förbjudet utan rättsinnehavarens tillstånd. Att ändra ett verk är dock tillåtet även utan tillstånd om slutresultatet är ett nytt, självständigt verk. Att lägga text på en bild och beskära bilden kan därtill kränka bildkonstnärens moraliska rättigheter. Memer handlar ofta om en sådan situation. De har dock vanligtvis ansetts omfattas av en inskränkning av upphovsrätten, såsom parodi eller citaträtten. Således behöver man i regel inte tillstånd för att använda memer.

Du får inte lägga ut bilder på internet utan bildens rättsinnehavares tillstånd. Internet anses aldrig som enskilt bruk, om inte synligheten har begränsats till privat eller endast till några personer. Det att fotografen eller bildens övriga rättsinnehavare har gett tillstånd att använda bilden på någon webbplats eller i en kanal i sociala medier i något visst sammanhang innebär inte rätt att använda bilden på andra sätt utan tillstånd. Målningar och skulpturer som är bildens subjekt är också i princip upphovsrättsligt skyddade. För att använda en sådan bild på internet behövs alltså rättsinnehavarens tillstånd, förutom om målningarna eller skulpturerna inte är bildens huvudsakliga tema. Om skyddstiden för konstverken som är bildens subjekt har utgått (70 år från upphovsmannens död) får bilden användas fritt.

Enskilt bruk är alltid användning i den närmaste familje- och vänkretsen. Därtill har enskilt bruk begränsats till några exemplar i lagen. Lagen anger inte exakt vilken omfattning tillåten kopiering har och några exemplar kan innebära olika saker i olika situationer.

Den studerande har i allmänhet upphovsrätt till material som hen själv har gjort, såsom teckningar och skriftliga slutprov. Användning av sådana verk på till exempel skolans webbplats förutsätter den studerandes samtycke. Om eleven är minderårig, måste man begära tillstånd av vårdnadshavaren.

För att få upphovsrättsligt skydd måste en text vara så originell och självständig att den överskrider verkströskeln. I detta fall, om det handlar om framställande av exemplar och tillgängliggörande för allmänheten enligt upphovsrättslagen, måste man i regel alltid begära tillstånd. I lagen finns dock vissa inskränkningar av upphovsrätten där tillstånd inte behövs. Därtill är upphovsrätten i kraft 70 år från det år upphovsmannen avled, så texter äldre än detta kan användas fritt. T.ex. kan Shakespeares (ursprungliga) texter användas fritt; å andra sidan kan översättningar av Shakespeares texter fortfarande omfattas av skyddet. Upphovsrätten tillämpas inte på lagar, förordningar samt de flesta andra myndighetspublikationer. Sådant material som saknar upphovsrätt listas i 9 § i upphovsrättslagen.

Citaträtten är en inskränkning av upphovsrätten som möjliggör citat enligt god sed. Ett citat är ett direkt lån ur ett publicerat verk. Den citerade texten ska på något sätt åskådliggöra den egna texten: att endast ge mervärde med hjälp av citat är inte i enlighet med god sed. Någon annans text får lånas i den omfattning som ändamålet förutsätter, och detta bedöms alltid från fall till fall. God sed inbegriper även att upphovsmannen och källan som citeras anges.

En tillräckligt originell översättning skyddas av upphovsrätten. Översättaren har också motsvarande rättigheter till sin översättning som det ursprungliga verkets upphovsman har till sitt verk. För att göra en översättning måste översättaren få tillstånd av det ursprungliga verkets upphovsman. För att göra översättningen tillgänglig för allmänheten behövs tillstånd både av rättsinnehavaren till det ursprungliga verket och av översättaren.

Ja, men du behöver en licens för lagring och framförande från GT Musiikkiluvat Oy. Privata kopior får inte användas för offentligt framförande utan separat lagringslicens. Samma gäller exemplar av ljudupptagningar som skaffats från onlinebutiker.

Om vem som helst har tillträde till evenemanget direkt, mot inträde eller exempelvis på basis av medlemskap, handlar det om offentligt framförande som kräver licens från GT Musiikkiluvat Oy. I fråga om levande musik krävs en licens från Teosto.

Nej, det behöver du inte om endast inbjudna gäster har tillträde till evenemanget. Licens krävs endast för offentliga evenemang.

Ja, men du måste skaffa en särskild licens för det från GT Musiikkiluvat Oy.

Ja. Den grundläggande tanken med upphovsrätten är att all användning som sker utanför den privata sfären kräver tillstånd, oavsett om man gör någon vinning. I fråga om användningslicenser för musik kan man kontakta Teosto och Gramex. Licensförsäljningen och kundservicen för bägge organisationerna sköts av GT Musiikkiluvat Oy.

Folk blir kontinuerligt fast för piratkopiering. Upphovsrättens informations- och övervakningscentral rf övervakar den upphovsrätt medlemsorganisationerna företräder och ingriper aktivt i olika former av piratkopiering. Utöver detta finns det i Finland advokatbyråer som företräder exempelvis utländska filmbolag och som har skickat ut ersättningsyrkanden för olovlig delning av filmer eller TV-serier.

Eget material (bl.a. hemvideor eller kortfilmer man gjort med kompisar) får man dela och sprida på det sätt man själv vill. Men om ett verk som skapats av någon annan syns eller hörs på inspelningen måste man skaffa tillstånd av verkets upphovsman eller andra rättsinnehavare för att överfors verket till allmänheten. Om det går att känna igen personer på inspelningen måste alla personer som går att identifiera ge tillstånd till att inspelningen förmedlas till allmänheten. Du kan få mer information i publikationen Fotografier och integritetsskydd utgående från personuppgiftslagen, utgiven av Dataombudsmannens byrå.

Sannolikt ja, eftersom det handlar om en offentlig visning. Upphovsrättsrådet har bland annat ansett att ett pensionärssällskaps bildförevisningar handlar om offentlig visning. Däremot är tillställningar som inte annonseras offentligt och där bara ett fåtal personer deltar på basis av ett vänskapsförhållande inte offentliga enligt upphovsrättsrådet. Information om tillstånd för offentlig visning av filmer fås från bl.a. Suomen Elokuvalisenssi Oy (www.elokuvalisenssi.fi). Därtill behövs tillstånd även för musiken i filmen. Musiklicenser fås från GT Musiikkiluvat Oy.

Enligt upphovsrättslagen får man citera offentliggjorda verk i enlighet med god sed och i den omfattning som ändamålet motiverar. Citatet ska också ha ett sakligt samband med verket där det används – det ska alltså fungera som hänvisning. Om inkluderandet av bilden i materialet fyller den här funktionen och citatet görs i den omfattning som ändamålet motiverar, får du inkludera bilden utan att begära tillstånd. Upphovsmannen och källan ska uppges enligt god sed inom området. Upphovsrätten omfattar dock inte verkens sakinnehåll, såsom forskningsresultat, diagram eller teorier, utan endast det unika sättet att framföra dessa. Sakinnehållet i verk kan användas fritt av andra. Därtill möjliggör avtalslicensbestämmelsen i 14 § i upphovsrättslagen att en lärare och studerande i enlighet med villkoren för en kopieringslicens som skaffats för läroanstalten kopierar och använder verk i undervisningsverksamhet och vetenskaplig forskning. Om du undervisar eller utbildar vid en läroanstalt ska du alltså kontrollera din arbetsplats kopieringslicens och licensens omfattning. Mer information om kopieringslicensen får du på Kopiostos webbplats eller från Kopiosto (https://www.kopiosto.fi/sv/framsidan/).

Om filmvisningen är privat behövs inget tillstånd. Tillstånd behövs om visningen är offentlig. Upphovsrättsrådet har bland annat ansett att ett pensionärssällskaps bildförevisningar handlar om offentlig visning. Däremot anser Upphovsrättsrådet att privata tillställningar är tillställningar som inte annonseras offentligt och där bara ett fåtal personer deltar på basis av ett vänskapsförhållande. Inspelningar som köpts från en butik och program som ses via en streamingtjänst (Yle Arenan, Netflix o.d.) är i regel avsedda för privat bruk. För att visa filmen annat än i privata sammanhang måste man således i regel skaffa tillstånd oberoende av inspelningens ursprung. Information om tillstånd för offentlig visning av filmer fås från Suomen Elokuvalisenssi Oy (www.elokuvalisenssi.fi). Dessutom behövs separat tillstånd från Teosto för musiken i filmen.

Det handlar om de avtal som slutits mellan tv-kanalerna och programmens rättsinnehavare. Kanalerna har avtalat med programmakarna om var och hur länge programmen får visas. Om man inte avtalat om framförande av programinnehållet i nättjänsten eller på andra håll än i Finland, har inte kanalen rätt att visa det. En del av tjänsternas innehåll kan dock ses utomlands.

Användarvillkoren för många tjänster (t.ex. Yle Arenan, Katsomo, Ruutu, Netflix och YouTube) förbjuder offentlig visning. Det lönar sig att utreda ärendet genom att kontakta tjänsteleverantören. Ur upphovsrättslagens synpunkt gäller samma regler för offentligt framförande via strömningstjänster som för annat offentligt framförande.

I regel får en vanlig privatperson göra så. Upphovsrätten ger upphovsmannen ensamrätt att besluta om framställandet av exemplar av verket och tillgängliggörande av verket. Musik görs tillgänglig för allmänheten också när den spelas som bakgrundmusik i radion på en YouTube-video. För sådan användning behövs rättsinnehavarnas tillstånd. I och med ändringen av upphovsrättslagen som trädde i kraft våren 2023 har dock tjänster såsom YouTube skyldighet att skaffa de tillstånd som behövs av verkens rättsinnehavare. Framöver omfattar alltså det musiktillstånd som skaffas av YouTube sådan verksamhet hos användaren som beskrivs i frågan. Om YouTube inte har skaffat tillstånd till den musik som används är det möjligt att användningen av videon hindras. Det är skäl att notera att YouTubes ovan beskrivna skyldighet att skaffa tillstånd dock inte täcker videor som görs av kommersiella youtubers o.d. i förtjänstsyfte, utan dessa ska själva skaffa sina tillstånd.

Videor som publicerats i YouTube anses vanligtvis med tanke på upphovsrätten vara filmverk. För att visa dem krävs det i regel tillstånd av rättsinnehavaren. I och med ändringen av upphovsrättslagen som trädde i kraft våren 2023 tillåts användningen av verk för att illustrera undervisningen om tillstånd att använda verket inte alls finns till buds eller inte är lättillgängliga. Villkoret är att användningen av verket riktar sig till en viss begränsad personkrets eller sker i en säker elektronisk miljö. Den nya inskränkningen möjliggör uttryckligen streaming av fritt tillgängliga videor i streamingtjänster såsom YouTube för att illustrera undervisningen. YouTube får alltså användas i undervisningen i illustrativt syfte. Illustrering är användning som kan jämföras med citering. Användningen av ett verk, exempelvis en YouTube-video, ska därmed ha någon koppling till det som lärs ut. Det är bra att notera att man för att illustrera undervisningen endast får visa delar eller utdrag ur ett verk, inte hela verk. Bestämmelsen tillåter inte visning av hela tv-program eller filmer från YouTube. Att visa ett kort verk i sin helhet för att illustrera undervisningen kan dock ibland vara motiverat, exempelvis i fråga om upplysningsfilmer som skapats för undervisning. YouTube har gjort det möjligt att ladda upp videor till tjänsten med Creative Commons-licens med CC BY-anteckningen. I detta fall tillåter rättsinnehavaren användning av verket i enlighet med licensen.

Ja! Utbildningsstyrelsen och upphovsrättsorganisationen Kopiosto och Audiovisual Producers Finland har avtalat om användning av Yle Arenan och Arkivet i undervisning. I undervisningen får man visa inhemska tv-program som finns på Rundradions webbtjänster Yle Arenan och Arkivet. Filmer omfattas dock inte av licensen och det är inte tillåtet att lagra program. Tillstånd att använda filmer och andra verk som distribueras som inspelningar i undervisningen kan sökas från Suomen Elokuvalisenssi Oy (elokuvalisenssi.fi).

Nej, det får man inte. YouTubes användarvillkor förbjuder kopiering av videor och deras ljudspår till en egen enhet. Dessutom finns det mycket material i YouTube som laddats upp utan att man frågat rättsinnehavarna om tillstånd. Att kopiera verk från olagliga källor är inte tillåtet ens för enskilt bruk (även om tjänstens användarvillkor inte direkt skulle förbjuda kopiering). Därtill har YouTube ingen funktion för att ladda ned musik eller videor. Tillsammans med användarvillkoren är detta en effektiv teknisk åtgärd som skyddar verket. Att kringgå detta är olagligt.

Med stöd av citaträtten kan man citera vilket slag av verk som helst, alltså även filmer, tv-program och andra videor, om villkoren i lagen uppfylls. I praktiken är den omfattning som syftet förutsätter rätt kort. För att underlätta användningen av videosnuttar i undervisningen finns det också andra lösningar.

Att visa filmer i en läroanstalt är offentlig visning och för offentlig visning behövs upphovsmannens tillstånd. Tillstånd behövs även om du endast visar korta utdrag på några minuter från en film, om inte användningen omfattas av en inskränkning av upphovsrätten. Sådana är bl.a. illustrerande av undervisningen (se fråga 8) och citaträtten (se t.ex. fråga 3 om villkoren för citering). Information om tillstånd för offentlig visning av filmer fås från Suomen Elokuvalisenssi Oy (https://elokuvalisenssi.fi/).

Nej, det gör det inte. Enligt upphovsrättsrådet är inte filmkvällar som ordnas hemma offentliga visningar, även om man delar på avgifterna.

Du behöver inget tillstånd om fotona och/eller affischen syns i bakgrunden eller om de i övrigt är av underordnad betydelse för helheten. I rättslitteraturen har man ansett att verkets betydelse är underordnad om något annat verk skulle ha samma funktion.

De moraliska rättigheterna är namngivningsrätten och respekträtten. Namngivningsrätten innebär att upphovsmannens namn ska anges på det sätt god sed kräver. Respekträtten innebär att ett verk inte får ändras på ett sätt som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i ett sådant sammanhang.